Hemgårdens historik

Starten 1944


I fem rum och kök startade Hemgården i Borås sin verksamhet den 1 oktober 1944 och inledningsvis fokuserade man på öppen verksamhet för ungdomar. Den stora tillströmningen, brist på ledare och en del ungdomars ”oregerliga” uppträdande ledde dock till att man 1945 beslöt att koncentrera verksamheten på slutna aktiviteter. Hemgården skulle endast vara öppen för ungdomar som deltog i kurser och cirklar. Genom åren har Hemgården med stor framgång haft både öppen och sluten verksamhet för att idag återigen fokusera på slutna aktiviteter.

Lilly Jansson själen i Hemgården
Hemgårdens verksamhet och karaktär har i hög grad formats av Lilly Jansson som var Hemgårdens föreståndare 1945-68. Under hennes ledning växte både teoretiska och praktiska kurser raskt i antal. Ett större inslag av äldre och erfarna personer bidrog också till att skapa ”hemgårdsstämning” i verksamheten. Arthur Eriksson, Hemgårdens ordförande 1945-65, måste också nämnas i sammanhanget. Det var han som organiserade verksamheten, medan Lilly Jansson såg till att det hela fungerade.
Överlag karaktäriseras Hemgården av flera eldsjälar som arbetat i föreningen i många år, t.ex. var Åke Björkman föreståndare 1968-94, Tore Westeman ordförande 1966-86 och Anna Granar bitr. föreståndare 1969-89.

Många olika aktiviteter genom åren
Verksamheten har genom åren haft en mängd olika aktiviteter, både vad gäller öppen verksamhet och cirklar. I denna lokal fanns det t.ex. en slöjdsal under ett antal år för att senare ge plats åt samkväm och dansaftnar. Teaterverksamheten som skulle bli något av Hemgårdens flaggskepp bildades redan 1946. Teatergrupperna var mycket aktiva och framträdde flitigt, de var i stort Hemgårdens ansikte utåt i många år. Teaterverksamheten är fortfarande mycket aktiv och barnteatern uppträder alltid vid julmarknaderna.
Barnverksamheten var mycket aktiv på 70-talet och flera barnklubbar med många deltagare bildades. De var så populära att de inte täckte efterfrågan, vilket berodde på att verksamheten fyllde ett stort behov då barnomsorgen inte var fullt utbyggd. Balettskolan som hela tiden varit ett kännetecken för Hemgården startade 1960 under ledning av Berit Roos, som fortfarande är aktiv som ledare. Dans har dock förekommit på Hemgården sedan 1940-talet under benämningen plastisk dans. Andra populära aktiviteter genom åren var fotoklubben, engelska och bordtennis, föreningen hade till och med hemgårdsmästerskap med 50 deltagare. Från 1958 hade scoutrörelsen sin verksamhet på Hemgården. Den var tyvärr tvungen att läggas ner på grund av ledarbrist 1968.

Hemgården ett populärt dansställe
Många boråsare har säkert dansat på Hemgården i sin ungdom. Dansverksamheten började med att Gunilla och Per Runstedt 1959 startade en diskussionsgrupp för tonåringar, vilken avslutades med en stunds dans. Utrymmet för diskussioner minskade dock med stigande antal deltagare och snart tog dansandet överhanden.
Dansklubben blev snabbt populär och man var tvungen att flytta över till Allégårdens lokaler. Många av dåtidens nyskapande popband i Borås såg här sin chans att för första gången framträda inför publik. Dansen fanns kvar till en bra bit in på 1960-talet och har tillägnats en egen sång, ”Allégården”, av Ingemar ”Pipen” Olsson.

Hemgården ett hus fullt av aktiviteter och gemenskap
Hemgårdens verksamhetsidé idag är ”aktiv gemenskap i trivsam kulturmiljö”. Verksamheten inriktas på aktiviteter som ryms inom denna ram och passar in i hemgårdsmiljön. Föreningen huserar i en av Borås äldsta och intressantaste byggnader, vilket innebär ett visst ansvar. Vi är mycket måna om att bevara den unika miljön och den hemliknande atmosfären, varför vi är försiktiga med förändringar.
Hemgårdens driver ett stort antal grupper och studiecirklar i samarbete med studieförbund och andra föreningar.  Vi har också flera interna intresseföreningar med aktiviteter som medlemmar kan delta i. Till Hemgården kommer varje vecka i genomsnitt 2000 deltagare, medlemmar, skolklasser och andra besökare.
Föreningen finansieras genom kommunala anslag, deltagaravgifter, medlemsavgifter och intäkter från öppen verksamhet. Frivilliga arbetsinsatser och gåvor från föreningens medlemmar har också stor betydelse, framför allt vid marknaderna.

Bli medlem i Föreningen
Bli medlem i Föreningen Hemgården även Du! Medlemsavgiften är endast 150 kronor om året och som medlem kan du även vara med i någon av våra intresseföreningar Hemgårdsakademin, Damklubben, Konstklubben eller Hemgårdens Vänner.

Som medlem kan Du även påverka föreningens aktiviteter och inriktning. I vårt trivsamma café kan både deltagare och medlemmar stråla samman och njuta av vårt hembakade kaffebröd.

Fastigheten


Ett av de äldsta husen i Borås
Den pampiga träbyggnaden vid Södra Torget, idag känd som Hemgården, byggdes av handlanden Erik Nikolaus Memsen efter den sista stora branden 1827. Trädplanteringarna runt huset var avsedda både som prydnad och som skydd mot befarade bränder. Planteringen på den sida av huset som vette åt dåvarande Brunnsgatan kom att utökas i hela gatans längd och på det sättet kom nuvarande Allégatan till. Efter en lång tid utan träd gör gatan nu återigen skäl för sitt namn.

Åren 1839-56 var Borås stads postkontor inrymt i fastigheten, det låg till höger i förstugan med ingång från torget. Som vanligt på den tiden tjänstgjorde främst förutvarande officerare som postmästare, vilka också bodde i huset. En av postmästarna, Gustav von Segebaden, var gift med en faster till den kände skalden Wilhelm v. Braun som ofta var gäst i huset. Denne publicerade som bekant en hel del ganska kritiska dikter om staden Borås, men i Memsenska huset tycks han ha trivts ganska väl.

Utfallska huset den officiella benämningen
Huset har fått sitt officiella namn efter majoren Johan von Utfall som övertog fastigheten 1860. Major Utfall dog 1874, men hans efterlevande bodde kvar i huset fram till 1900. Därefter har fastigheten genomgått skiftande öden och efter ett antal ägarbyten övergick den 1907 i stadens ägo.

Från privatbostad till lägenheter, värdshus och affärslokaler
Större delen av övervåningen inreddes till mindre lägenheter och det finns en hel del äldre boråsare som har barndomsminnen förknippade med Utfallska huset. Trångboddheten var stor, till exempel samsades en familj på 14 personer i en lägenhet som bestod av ett enda rum. Gavelutrymmena i 1:a våningen inhyste en längre tid värdshus eller krogar. Mot Färgerigatan, idag balettavdelningen, låg ett förnämare 2:a klass värdshus och mot Åsbogatan, nuvarande ”Pelarsalen”, fanns ett något enklare 3:e klass värdshus. Så fungerade det in på 30-talet, efter att restaurangverksamheten upphört fanns ett tag A.G.s Möbler i dessa lokaler.

Källarlokalerna åt Södra Torget användes av diverse affärer och hantverksutövare. Torget fungerade ju en längre tid som marknadsplats och kallades för ”Trätorget” eftersom trävaror utgjorde en stor del av försäljningen där. I huset har det bland annat funnits trävaruaffär, madrassfabrik, Röda Korsets expedition och den välbekanta Centralaffären.

Ett hem åt Hemgården
Sedan 1944 har det Utfallska huset varit Föreningen Hemgårdens hemvist och trots inskränkningar i användandet, motiverat av kulturhistoriska skäl, fungerar hemgårdsverksamheten väl i huset. När man ser huset i sitt prydliga skick kan boråsarna vara stolta över sin Hemgård och den kulturhistoriskt intressanta byggnaden.

Visste Du att…


Det sägs att det spökar i huset. Många har hört oförklarliga steg och dörrar som öppnas och stängs. Några tror att det är postmästaren som spökar eftersom det ibland hörs rassel av pengar, andra tror att det är von Utfall som går igen. Vem vet…?

…Allégården, längan mot Allégatan, ursprungligen fungerade som hö- och halmförråd och även som stall. Ni kan se stalldörren från innergården nära den stora porten.

…det på 1920-talet inrättades auktionskammare i Allégården och att föreståndarna även hade sin bostad i huset.

…på 1960-talet var Allégården en populär danslokal där många poporkestrar spelade.

…Allégården övergick i Hemgårdens regi först 1995.

…källarvalvet från innergården, där Hemgården idag har sin smedja, ursprungligen var husets visthusbod. För att bevara köttet från råttor och möss hängdes det upp i taket och takkrokarna finns fortfarande kvar.

…det på 1940-talet fanns planer på att riva det Utfallska huset för att ge plats åt ett kommunalt förvaltningshus.

…huset fick centralvärme först 1962, fram tills dess kom all uppvärmning från husets kakelugnar och osande oljekaminer. Det fanns till och med en person anställd vars främsta uppgift var att sköta uppvärmningen. Personalen behövde ändå ibland ha pjäxor på sig inomhus vintertid.

…1944 hade man planer på att göra vandrarhem av Utfallska huset.

Hemgårdsrörelsen


Industrisamhället växer fram
Under senare hälften av 1800-talet och början av 1900-talet genomgick vårt land en utveckling från bondesamhälle till industriland, vilket skapade helt nya förutsättningar för människor. Vi fick en koncentration av arbetare till stora industrier i städer och bruksorter, där levnadsvillkoren ofta var knappa och otrygga. Detta skapade motsättningar mellan anställda och arbetsgivare, kapitalägare. Samhällsutvecklingen ledde fram till arbetarrörelsens framväxt.
Statskyrkan började tappa sitt grepp om själarna och kom ibland i ganska stark motsättning till arbetarrörelsen. De nya strömningarna ledde samtidigt till att man började organisera sig bland de djupa leden, de frireligiösa grupperna, nykterhetsrörelsen och bildningsorganisationer vann mer och mer inslag.
I religiösa kretsar började man fråga sig hur kristendomen skulle möta de sociala behoven och de politiska motsättningarna. Kyrkan såg dessutom med oro på hur dess ställning hos arbetarna försvagades. Insikt om dessa problem ledde fram till diskussioner och initiativ till förändring bland religiöst intresserade intellektuella och studenter.

Influenser från settlementrörelsen i England
Förutom det politiska och sociala klimatet i Sverige spelade impulser från England stor roll för den svenska hemgårdsrörelsen. I England kom industrialiseringen mycket tidigare än i Sverige och där hade politiska och religiösa personligheter tidigt aktualiserat tanken att på något sätt förena ”de två samhällena”, arbetarklassen och den etablerade överklassen.
Ett uttryck för dessa strävanden var att präster deltog i socialt arbete ute i industriländernas slumområden tillsammans med socialt intresserade studenter. Detta ledde till grundandet av så kallade ”settlements”, bosättningar, i stadsdelar med sociala problem där medlemmarna skulle ägna sig åt välgörenhet, bildningsverksamhet och föreningsaktiviteter.
Natanael Beskow förgrundsfigur inom hemgårdsrörelsen
Natanael Beskow, teolog och humanist med radikala idéer, kom under en konferens i England 1899 i kontakt med settlementrörelsen. Besöket gav honom nya impulser att sammanföra kristendomens livssyn med kampen för bättre sociala och ekonomiska villkor för arbetarklassen.

Birkagården Sveriges första hemgård öppnade 1912
Under intryck av storstrejken 1909 och den skärpta klasskampen fördjupades hos Beskow tankarna på att föra arbetare och intellektuella ”överklassare” samman i en religiöst inspirerad organisation. Den som emellertid gav honom den avgörande impulsen var Ebba Pauli, en socialt engagerad adelsdam. För henne stod det klart att Beskow var rätt person att ställa sig i spetsen för en sådan organisation. Det första svenska settlementet startade 1912 på Rörstrandsgatan i Stockholm och fick namnet Birkagården.
Birkagårdens aktiviteter växte kraftigt under 10- och 20-talet och fick en fast form genom bildandet av en stiftelse. Det religiösa inslaget blev mindre och mindre, samtidigt som de sociala aktiviteterna och klubbverksamheten ökade. Redan 1916 startade Birkagården en folkhögskola som gjorde det möjligt för mindre bemedlade begåvningar att studera och komma vidare.

Riksförbundet Sveriges Hemgårdar bildas 1937
Hemgårdsrörelsen växte i snabb takt och typiskt för de tidiga hemgårdarna var att verksamheten styrdes personligt av initiativtagarna. Ett riksförbund bildades 1937 med hemgårdar över hela landet. Vid bildandet enades man om att anta benämningen ”hemgård” som definierades som ”ett socialt arbetscentrum, som har som syfte att verka för gemenskap och förståelse mellan människor tillhörande olika åsiktsinriktningar, arbetsområden och livsintressen såväl som olika åldrar”. Denna målsättning kan väl sägas gälla även dagens hemgårdar. På 40-talet erhöll hemgårdsrörelsen som första ideella organisation statsbidrag. Idag heter förbundet Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar, till vardags Fritidsforum.

Inspirationskälla för de kommunala ungdomsgårdarna
Under slutet av 1930-talet och början 1940-talet pågick i så gott som hela landet en livlig diskussion om ”ungdomsproblemet”. Bakgrunden var den allt hastigare samhällsutvecklingen med ökad inflyttning till städerna av framförallt ungdomar. Framförallt debatterades nöjeslivets ”urartning” och den ökande ungdomsbrottsligheten.
Ungdomsgårdar blev medlet att försöka komma tillrätta med problemet och etablerade hemgårdar och hemgårdsledare utgjorde inspiration för flera av dem. De många ungdomsråden och kommunernas satsning på ungdomsgårdar gjorde att man fjärmade sig från den ursprungliga hemgårdsrörelsens idéer om ”det goda mötet”, hemliknande atmosfär och bildningsideal. Det huvudsakliga intresset för många gårdar var att erbjuda fritidssysselsättning utan någon speciell ideell inriktning. De var tänkta att ha en socialpreventiv funktion.

Hemgården en fritidsgård för alla åldrar
Eftersom de flesta av de nystartade ungdomsgårdarna var rent kommunala satsningar var det inte längre lika självklart att nya gårdar skulle ansluta sig till riksförbundet. En förklaring kan vara att det var ungdomen som sattes i fokus, vuxnas och barns fritidssysselsättningar sköts åt sidan. De kommunala gårdarna inriktade sig mest på ungdomar, medan hemgårdar även hade studieverksamhet för vuxna deltagare.
Hemgården har alltid varit och kommer alltid att vara en fritidsgård för alla åldrar.
Hemgårdrörelsens målsättning är idag liksom förr att vara en förening som är politiskt och religiöst obunden. Verksamheten är dynamisk och utvecklas efter de förhållanden som råder på respektive ort och efter tidsandan, men utan att förändra det som är i grunden unikt för hemgården. Man kan säga att det Natanael Beskow sade 1946 när han var 81 år gammal fortfarande är lika aktuellt:
”Hemgårdens politik är den öppna dörrens. Det betyder att allt som rör sig i tiden, gott och ont, strömmar in i dess värld. Där skall det tas emot, utan räddhåga, prövas ärligt och uppriktigt, det onda skall övervinnas, det goda erkännas utan hinder av fördomar och själviska intressen. Och vilka förvandlingar än världen omkring oss undergår, hemgårdens atmosfär får inte ändras. Den skall alltjämt präglas av vilja till gemenskap på sanningens och frihetens och människovärdets grund.”

Natanael Beskow ur Den svenska hemgårdsrörelsen 1946
Annonser